HISTORIA

För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is och denna tid kallas för istiden. 3000 år efter istiden kom människorna som då levde på att jaga, fiska och samla växter som gick att äta. För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sig odla växter, föda upp djur och använda verktyg av sten och trä. Denna tid kallas därför stenåldern. Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas bronsåldern och denna period började människorna köpa och sälja saker inom Europa. Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige använda saker av järn. Denna tid kallas järnåldern. Tiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden. Vikingarna var människor som var duktiga på att bygga båtar och vana att segla på havet. De var också bra på att kriga och handla med andra länder. Vikingarna tog därför makten i många länder i norra Europa.

Medeltiden
Innan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på flera gudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallas asatro. När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället. Sverige fick sin första kristna kung, Olof Skötkonung, omkring år 1000. Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga lagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på 1200-talet.

Sverige under 1700-talet På 1700-talet,
upplysningstiden, fick människorna i Europa bättre ekonomi. Många lärde sig läsa. Det var inte längre självklart att kungar, präster och adel skulle bestämma. Det ledde till flera revolutioner. Den mest kända är franska revolutionen år 1789. År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskupp år 1772 där han försökte få mer makt så att han kunde styra landet själv. Gustav III sköts till döds på en maskerad den 16 mars år 1792.

Sverige på 1800-talet
Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809. Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf förlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Från denna tid (1815) har det varit fred i Sverige. Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade vid denna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken:

  • Regeringsformen med regler för hur svenska staten ska vara organiserad.
  • Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas.
  • Press Act which protects free speech in printed form.
  • Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordet i tryckt form.
  • Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulle innehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder.

Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då blev frans- mannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige.

KULTUR & MAT

Traditioner och högtider i Sverige
En tradition är något som man brukar göra och som återkommer regelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse som firas ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider som firas i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har en kristen bakgrund. En del kommer från den tid då människorna i Sverige hade flera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag är religiösa traditioner och högtider framför allt helger då familj och vänner träffas.

Januari
Nyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flesta människor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårs- afton. Då firar många i Sverige att det nya året börjar.

Februari
I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Då är barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äter ingenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl.

Mars och april
Påsken firas någon gång i mars eller april månad. Påsken är en kristen högtid. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är i dag en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Förr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar före påsk. När påsken kom firade människor att fastan var slut. Då brukade man till exempel äta ägg. Därför äter svenskarna fortfarande mycket ägg under påsken.

Maj
Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag, de flesta är lediga och skolor stängda. Många människor demonstrerar för arbetarnas rättigheter. Kristi himmelsfärdsdag kommer 39 dagar efter påskdagen. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda. Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag kommer pingsten. Det är en kristen högtid. Det är vanligt att gifta sig under pingsten.

Juni
Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På national- dagen har en del människor på sig nationaldräkt. Den ser olika ut beroende på vilket landskap man kommer ifrån. Midsommarafton firas alltid på en fredag och är en populär helg. Midsommar firades långt innan Sverige blev kristet. Festen hölls under årets längsta dag för att få en bra skörd. På midsommar- afton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

Juli och augusti
I Sverige har många människor semester i juli och augusti. Omkring den 20 augusti börjar skolorna igen. I slutet av augusti är det vanligt att gå på kräftskiva. Det är en fest där man äter kokta kräftor. Ofta dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbe eller snaps. Samtidigt brukar man sjunga sånger som kallas nubbe- visor eller snapsvisor.

September och oktober
Det finns inga viktiga högtider i september. I slutet av oktober eller början av november har skolorna stängt och barnen är lediga i en vecka. Det kallas höstlov. 31 oktober är det halloween. Då brukar barnen klä ut sig och knacka på i husen för att be om godis. Många köper pumpor och sätter ljus i dem. Halloween är en ganska ny tradition i Sverige. Traditionen kommer från Storbritannien.

November
Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid där man tänker på de döda. Många i Sverige går till döda släktingars och vänners gravar för att tända ljus.

December
December är julens månad. Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes. Den 13 december är Luciadagen. Lucia var en kristen jungfru från Italien som dödades och blev martyr. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i skolor och förskolor har vita klänningar och sjunger särskilda sånger om Lucia och julen. Några dagar före julafton stänger skolorna. Det blir jullov och barnen är lediga fram till i början av januari. Den 24 december är det julafton. För de flesta i Sverige är julen en högtid när man är ledig och firar med familjen. Man äter särskild julmat, till exempel sill, rökt lax, potatis, skinka, köttbullar, prins- korvar och risgrynsgröt. Man delar ut presenter (julklappar). Många familjer har julgran. I granen hänger man ljus, kulor och glitter. Under granen brukar man lägga julklapparna.

UTBILDNING

Svenska för invandrare (Sfi)
Sfi är en grundutbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som sitt första språk. Du kan läsa Sfi på heltid eller deltid. Utbildningen är gratis. Vem som får läsa Sfi kan vara olika i olika kommuner. I till exempel Göteborg ska du vara över 20 år och folkbokförd i Göteborg. När du anmäler dig första gången
ska du ta med dig ett personbevis från Skatteverket och ditt id-kort, körkort eller pass.

Här hittar du mer information om Sfi: Skolverket/skolformer/Sfi

Komvux
Komvux är en skola där vuxna kan läsa samma saker som i grund- skolan och gymnasiet. På komvux finns också utbildningar som du kan läsa efter gymnasiet. Du som inte har gått grundskola eller gymnasium har rätt att läsa på komvux. Om du läser klart gymnasiet på komvux kan du söka vidare till högskola och universitet.
Utbildningen på komvux går fortare än i vanlig grundskola och gymnasium. Du måste själv bestämma hur du planerar dina studier. Du kan läsa antingen på dagtid eller på kvällstid. Det är gratis att läsa på komvux, men du får själv betala böcker och andra papper som behövs. Om du är över 20 år och läser minst 50 procent kan
du söka studie- bidrag och studielån hos Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Här hittar du mer information om Komvux: Allastudier/Komvux

Vuxenutbildning
Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk grundskola kan du läsa grundläggande vuxenutbildning. Du behöver ett betyg från Sfi D för att läsa svenska på grundskolenivå. Om du inte har en utbildning som motsvarar svensk gymnasieskola kan du läsa gymnasial vuxenutbildning. Du måste ha läst svenska som
andra språk (SAS) grundläggande nivå, SAS G, för att kunna läsa svenska på gymnasienivå.

Påbyggnadsutbildning
En påbyggnadsutbildning är en yrkesutbildning där du får utbildning till ett visst arbete. Du måste ha läst både SAS G och ha en utbildning som motsvarar svensk gymnasieutbildning.

Folkhögskolor
En folkhögskola är en skola för vuxna elever. På många skolor kan man också bo medan man studerar. På en folkhögskola kan du läsa olika slags kurser:

  • Allmänna kurser: istället för gymnasiet och ibland grundskolan. Du kan läsa ett till fyra år beroende på tidigare utbildning. Här läser du i lugnare tempo än på komvux.
  • Särskilda kurser: kurser med ett speciellt ämne, till exempel ett särskilt yrke eller musik.
  • Övriga kurser: till exempel kortare kurser eller sommarkurser.
  • Svenska för invandrare: Folkhögskolor kan också ha kurser i Sfi.

Varje folkhögskola bestämmer vem som kan läsa på skolan. Folkhögskolorna har ett eget betygssystem. Studier på folkhögskola kan ge dig något som kallas grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det betyder att du har de kunskaper du behöver för att kunna läsa på universitet och högskola.

UTVECKLING

Industrialisering
Industrierna kom senare till Norden än till många andra länder i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flesta svenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järn- vägar. Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn till andra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare med hjälp av nya maskiner.

Demokrati
införs I början av 1900-talet fortsatte människorna att flytta från landet till städerna. Bönderna blev färre och antalet arbetare blev fler. Fler människor ville få rätt att rösta i valen. År 1907 fick alla män över 24 år rösträtt. I slutet på 1800-talet startades stora fackliga organisationer.

Första världskriget och mellankrigstiden
Vid första världskrigets början skrev de nordiska länderna under ett avtal om att vara neutrala och inte ta ställning i kriget. År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. År 1931 kom den ekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade med en kris på börsen i New York i USA år 1929 och spred sig sedan över världen. Krisen ledde till arbetslöshet, strejker och demonstra- tioner. Under denna tid fick Sverige en bättre arbetslöshets- försäkring och rätt till semester. Pensionärerna fick bättre pensioner.

Sverige år 1960 till år 2000
Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvård och vård för de äldre byggdes ut. Anställda fick rätt till fyra veckors semester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna ett bra liv.

MYNDIGHETER

Försäkringskassan
Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Här kan du läsa hur försäkringskassan arbetar: https://www.forsakringskassan.se/

Polisen Service
Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom brottsförebyggande arbete ska polisen medverka till att färre brott begås. Polisens uppdrag är att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar.

Här kan du läsa hur polisen arbetar: www.polisen.se

Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera och betala ut den allmänna pensionen, men också att ge såväl generell som individuell information om pensionen. Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande.

Här kan du läsa mer om hur pensionsmyndigheten arbetar: www.pensionsmyndigheten.se

Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är förmedlare av arbeten. Arbetsförmedlingens uppgift är att sammanföra dem som behöver anställa med dem som söker jobb. Genom att skapa mötesplatser mellan arbetsgivare och arbetssökande ska arbetsförmedlingen bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Här kan du läsa hur arbetsförmedlingen arbetar: www.arbetsformedlingen.se

Kronofogden
Kronofogdens uppdrag är att skapa balans mellan den som ska ha betalt och den som ska betala. Det är kronofogden uppgift att se till att den som har pengar att fordra ska få hjälp att driva in dem. Men det är också kronofogdens uppgift att se till att den som har en skuld att betala ska få stöd och vägledning för att reda ut sin situation.

Här kan du läsa hur kronofogden arbetar: www.kronofogden.se

Skatteverket
Skatteverket är förvaltningsmyndighet för beskattning, fastighetstaxering, folkbokföring och registrering av bouppteckningar. Skatteverket utfärdar id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige samt bevakar statens fordringar.

Du kan läsa om skatteverket på: www.skatteverket.se

Prenumerera på våra brev

SRFS har idag mer än 50 lokalföreningar runt om i Sverige.